Begravning

Idag var jag på min första begravning. Min farfar lämnade oss för några veckor sedan och idag sade många många många farväl.

Jag har aldrig haft någon större gemenskap med farfar så jag kände ingen större sorg över hans bortgång, men att se min far gråta för första gången under hela mitt liv.. det var det sorgligaste jag någonsin varit med om. Jag har nu funnit något som sårar min far något så otroligt, vilket gör mig ledsen för att han har ont. För första gången i mitt liv finns det något jag vill ta bort från honom, hjälpa honom att gå vidare och må bra.

Men allt jag kunde göra var att lägga en hand på hans axel när jag gick förbi.


Mer förmådde jag ej till
och jag kan inte låta bli att undra
vad för kall person jag blivit.